Som nyinflyttad i Närke har jag numera ett helt nytt landskap med dess omgivningar att upptäcka. På lördag planerar vi att ge oss av till Julita gård i Södermanland, för att hälsa på Pettson och Findus och titta på utställningarna i det vackra huset. Förhoppningsvis ska vi även kunna avnjuta en picknick i någorlunda vackert sommarväder.

Om Julita gård

Julita gård ligger i Södermanland vid sjön Öljaren, ca 2,5 mil nordväst om Katrineholm. Gården ägs och drivs av Nordiska museet och i den bevarade miljön från förra sekelskiftet finns utställningar och evenemang som belyser trender och traditioner kring det svenska lantbruket.

Det finns en stor park, trädgårdar, örtagård, vackra och välbevarade byggnader och interiörer, gårdsmejeri, brandstation, tegelbruk, väderkvarn, såg och allt som hörde ett storgods till.

Gården är sommartid ett populärt utflyktsmål som rymmer café, restaurang, butiker, övernattnings- och festmöjligheter, barnaktiviteter samt fina miljöer och parkytor för picknickar.

Entré

Vuxen 100 kr

Barn/ungdomar 0–18 år 20 kr (under perioden 20 juni–16 augusti, övriga dagar fri entré)

Säsongskort 250 kr

Entré till utställningarna samt visningarna av stora huset samt temavisningar ingår i entrén.
Inga pensionärs- eller studentrabatter.

Kommunikationer

Tåg till Eskilstuna eller Katrineholm.
Buss nr 405 från Katrineholm går till hållplats Julita gård.
Buss nr 414 från Katrineholm och buss nr 29 från Eskilstuna går till hållplats Äsköping (ca 1,5 km från Julita gård).
Koordinater till grinden till Julita gård är 59.1523 16.0408

Allmänvisningar

20 juni-16 augusti                                           

Dagligen

Kl 12 - Stora huset
Kl 13 - Stora huset
Kl 14 - Klostervisning
Kl 15 - Herrskap och tjänstefolk
           

Kom och träffa Pettson och Findus!

På Julita gård träffar du Pettson och Findus, Sven Nordqvists populära barnboksfigurer, på deras alldeles egna gård! Här får alla besökare vara med i deras lilla värld. Pettsons och Findus leker och läser saga för barnen. Barnen får hjälpa till att mata gårdens får och höns. Pettson och Findus har alltid tid för barnen.

Pettson och Findus finns som vanligt på plats dagligen kl 12–16 under perioden 20 juni–16 augusti. Vi har även skaparverkstad, familjespår och barnvisning.    

____________________________________________________________________________________________________

Julitas historia
De äldsta spåren av människor i Julitabygden är lämningar från stenåldern för 5 000 år sedan. Det finns bronsåldersgravar och spår från järnålder, vikinga­tid och medeltid. Flest gravar är från järnåldern. I Hästhagen finns 31 gravar från äldre järnåldern. I Oxhagen finns ett gravfält från yngre järnålder och resterna av en vikingatida platå­husgrund. Inne på parkområdet finns en runsten som berättar om Torkel och Ormar som levde här på vikingatiden.

Saba kloster
Det äldsta dokumentet där Julita nämns är från 1180-talet, då Julita var kungsgård och kallades Säby, byn vid sjön. Dokumentet är undertecknat av kung Knut Eriksson och bevisar att han gav bort kungsgården med "hus, åkrar, fiskevatten, skogar, ängar och betesmarker" till en grupp cisterciensermunkar. De flyttade till Säby och grundade klostret Saba (en latinisering av Säby).

Cisterciensermunkarnas ordensregler krävde att de skulle vara självförsör­jande och de levde av trädgårdsskötsel, jordbruk, skogsbruk och fiske. Klostren i Europa hade täta kontakter med varandra, som troligen bidrog till att sprida ideer, odlingsmetoder och nya växtslag. Klostren framstod som mönsterjordbruk och cistercienserna kallas ibland för teknikens apostlar.

Det lär ha funnits reliker vid Saba kloster; en bit av Johannes döparens huvudskål samt en del av jungfru Marias arm och haka!! (tja, varför inte…) Klostret blev vallfartsort och likställdes med ett besök vid den heliga graven i Jerusalem. Saba fick under en tid hand om Peterspenningen, den peng som alla kloster samlade in till påven i Rom. När klostret var som störst ägde det närmare 200 lantegendomar, varav ett 80-tal i Julita socken. 

Kungsgård
Sista gången man hör talas om Julita som ett fungerande kloster är 1525. Gustav Vasa fick 1526 igenom ett beslut att kronan skulle överta klostrens rike­domar. 1527 fattades beslut om att katolska kloster i Sverige skulle upphöra. Julita återgick till kronan och blev en kungsgård. Stora delar av klosterbyggnaderna revs och nya hus byggdes.

Gården var tidvis förlänad och sköttes däremellan av en fogde. Bönderna som brukade godsets mark betalade skatt till den som förlänade godset istället för till staten. Gustav Vasas yngste son, hertig Karl av Södermanland, fick en son med älskarinnan Karin Nilsdotter och detta oäkta barn växte upp och gick i skola på Julita. Hertig Karl blev senare Karl IX och efter hans död fick änkan Kristina kungsgården Julita som änkesäte fram till sin död 1625. Hon hörde till den tyska ätten Holstein Gottorp och hennes vapensköld hittades under putsen på Södra flygeln.

Styckebruk
Under 1600-talet fanns ett styckebruk (kanongjuteri) på Julita. Trettioåriga kriget pågick i Europa (1618 - 1648) och behovet av kanoner var stort. Österrikaren och artillerioffi­ceraren Melchior Wurmbrandt hade utvecklat en lätt kanon, läderkanonen, som var enklare att hantera i fält än de tunga gjutjärnskanonerna. Gustav II Adolf blev intresserad av uppfinningen och Wurm­brandt fick Julita i förläning för att starta en kanonproduktion.

Läderkanonen blev ett fiasko. Bristande information ledde till att den laddades för hårt och sprack. Wurmbrandt deltog senare i kriget och togs tillfånga 1636. Därefter är hans öden okända.

Österrikaren Paul Khevenhüller (1593 - 1655) tjänstgjorde hos Gustav II Adolf under kriget. Han lånade ut den stora summan av 70 000 riksdaler till kungen, eftersom kriget kostade mycket pengar. När Gustav II Adolf hade stupat reste Khevenhüller till Stockholm för att få tillbaka sitt lån. Istället för pengar fick han Julita som pant. Godset var betydligt större då och innefattade hela Julita socken förutom godset Gimmersta. Khevenhüller flyttade aldrig till Julita utan arrenderade ut styckebruket. Omkring 1660 började malmen ta slut och skogarna skövlades för att förse styckebruket med träkol. Bruket blev olönsamt och lades ner.

Adelsgods
Genom giftermål och arv övergick Julita till adelssläkten Palbitzki. Mathias Palbitzki har gjort flera skisser över Julita från 1650-talet, där man kan se de medeltida byggnaderna Södra flygeln och Abbotshuset, ruiner efter de övriga klosterbyggnaderna, två stora timrade boningshus och flera mindre stugor. Mathias ägde även det gamla cistercienserklostret Alvastra, vid foten av Omberg i Östergötland.

Sonen Alexander Palbitzki (1660 - 1724) tog över Julita gård. Han förde journal över sysslor och händelser på godset med anteckningar över antalet djur, inkomster från exempelvis oxhandel, skogsbruk, jordbruk och fiske. Det ger en god bild av hur gården fungerade mellan 1704 och 1724. Från år 1735 finns dessutom en detaljerad karta över Julita.

Nästa ägare blev Axel Gottlieb Palbitzki (1698 - 1760) och hustrun Charlotta Christina Siöblad (1693 - 1770). De lät 1742 bygga en fattigstuga och en skola. Skolan var en av de första i Sverige. År 1745 förstördes huvud­byggnaden i en brand. Den nya stod klar omkring 1760.

De sista Palbitzki på Julita blev Axel Gottlieb brors barnbarn Mathias Palbitzki (1782 - 1851) och hans hustru Beata von Ungern-Sternberg (1788 - 1872). Beata var en godhjärtad kvinna med stor omsorg om folket på gården. De fick inga barn, så efter Beatas död ärvdes Julita av hennes avlägsna släktingar som sålde godset.

Bäckström på Julita
1877 köptes Julita av tobaksfabrikör och grosshandlare Johan Bäckström (1826 ­- 1902). Han fick fyra söner och köpte ett gods till var och en av dem. Det var sonen Arthur Bäckström (1861 - ­1941) som fick överta Julita. Under 1800-talets sista decennier gjorde Johan Bäckström stora investeringar för att rationalisera jordbruket. Behovet av arbetskraft ökade och fler statare anställdes. Spannmålsimporten till Sverige ökade vid denna tid och gjorde inhemsk spannmålsodling olönsam, och jordbruket inriktades på nötkreatur­skötsel och mejerihantering.

Arthur Bäckström genomförde stora förändringar på Julita, med en ny vagnsflygel och en stallflygel. Stora huset byggs till och förändrades både invändigt och utvändigt. Parken utvidgades, lusthus, växthus och orangeri uppför­des. Han byggde ett stort ålderdomshem i Nybble för gårdens anställda.

Arthur gifte sig aldrig och fick inga barn. Han valde att testa­mentera Julita till Nordiska museet, som tog över gods och ägor 1944.

Ett utdrag ur testamentet: "Hufvudbyggnaden med flyglar och ekonomibyggnader jemte angrän­sande område såsom trädgård och park böra så vidt möjligt bibehållas i oförändrat skick för att kommande slägten gifva en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade."

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

men... det har varit en lååång dag och jag är sjukt trött. Tänker ge upp för ikväll och återkomma i morgon med nya krafter. ...

Reseprylar från Coolstuff Joosa Powerbank Det har hänt oss nästan alla under en resa. Vi står där på flygplatsen eller sitter i turistbussen och plötsligt så varnar telefonen för att batterier håller på att ta slut. På flygplatsen visar skyltarna &...

Vi ska tälta i Tiveden i helgen och det ska bli så härligt att komma ut i skogen igen! Det ser ut som att vädergudarna kommer att vara med oss även om temperaturen sjunker ner mot 7 grader på natten. Underställen är nerpackade, så vi är beredda!! ...

Ikväll ska vi gå på föreställning vid Konunga-Stollen. Årets företsällning innehållande sång, musik och eld heter  "Gruvtagen - Bergets inre väsen"     Detta utlovas:"föreställningen startar i skymningen för att få Gruvparkens unika miljö och tr...